Vi kom nyss hem efter en kortvecka i Trysil. Den snö som låg här hemma när vi for var helt borta när vi kom hem till Brösarp igen på onsdagskvällen. Ett dygn senare, som i ett trolleritrick, kom Kung Bore på nytt besök för att rädda sportlovets sista dag. I morse låg 17 cm snötäcke vid SMHI:s mätstation i byn. Solen strålade hela dagen så jag flexade ut från jobbet någon timme tidigare för att hämta barnen på dagis och dra ut i snön.
På dagis träffar jag en annan pappa med samma plan så vi gör gemensam sak och åker upp till pulkaparadiset i Brösarps norra backar, med sikte på Ravinen och Grytan. Där finns redan spår efter andra sportlovsfirare men vi är ändå ensamma när vi kommer fram och har hela pulkaparadiset för oss själva.
När snön föll var det förhållandevis lugnt i luften, men ändå har vindarna format vacker vågformad sastrugi* på toppen. Vi har tefat, pulka, snowracer och åkmadrass, och några Altaiskidor. Det går lite trögt i början. Snön ligger lite för tjock för att få fart i Ravinen så sjuåringen och hans kompis går vidare bort mot Grytan. Där lutar det på betydligt mer och det går undan med snowracern när de susar ner med skräckblandad förtjusning. Samtidigt packas snön för varje åk där de andra barnen håller till och det går bättre och bättre.
Så fort barnen åkt ner med ett fordon vill de testa nästa. Och så håller vi på medan solen gnistrar i snön tills det är dags att bege sig ner till byn igen.
/Fabian
* Sastrugi kommer från ryskans za, “bortom” och struga, “håla i vilken man kan falla”, vilket i plural blir sastrugi eller zastrugi.
